Det finns...

... FEM SIDOR citat och lite lösa blad att föreviga för eftervärlden. Skulle tro att jag inte orkar det ikväll. Tänker istället ta en stor kopp te och ett antal skorpor med mig och återuppta bekantskapen med min soffa nu. Funderar också på att läsa boken som jag kärrat runt halva Norrland utan att ens bläddra i. Jag har haft för roligt för att läsa.

Semesterdag på Furuvik...

... med familjen Nilsson. Minus far. Men han dök upp på Skype i morse så att vi kunde vara en familj straight from the 2000-tal.

Emma: Nähä du, jag är inte för liten!
Så sätter man mamma på plats!



Hon VAR inte för liten.Therese kanske egentligen var lite för stor, men som tur var hoppade det på en annan jätte på andra sidan för att balansera upp det hela.


Ja, jag kanske var LITE avundsjuk när Angel vann 4 kilo choklad på Furuvik för några veckor sen. Så jag bestämde mig för att spela bort en massa pengar på chokladhjulen bara för att kunna sura PÅ RIKTIGT sen över min otur (martyr? Moi? Alls icke). När ungarna och storasyster åker karusell styr mor och jag således stegen mot Tobleronehjulet. Mor satsar på två brickor, jag på en. Hjulet stannar. Nummer 70. Jag tror vi har förlorat. Men så! Vad skådar mammas öga! På en av hennes brickor STÅR ju nummer 70 längst ner. Hon tjoar hej vilt (och ber sedan om ursäkt till främlingen närmast) medan jag ler lite ansträngt. Jippie, vi kanske får en 60 grams Toblerone för 75 spänn liksom? Jag hade inte fattat att ALLA nummer på brickan gav 2 KILO CHOKLAD! Sen fattade jag.



Jag kanske inte nämnde att Toblerone är min favoritchoklad? Och att det visade sig att Jenny och Therese inte gillar Toblerone, så jag och mamma fick nästan 30 Toblerone var? Ja, jag upprepar Toblerone en hel del. Så att ingen missar vad det var vi vann.

Stekare med stockholmsdialekt utanför får- och gethagen: Asså, dom säger verkligen bä?
Det finns verkligen alla sorter.

Mamma (läser på väska) Para... paraply... paraply-ide? Va?
Ja fast det stod park slide.

Hair everywhere

Alltså, nu får faktiskt känsliga läsare hålla för ögonen? De som inte har provat en epilator har heller inte mycket att hämta av följande, men jaja ... (för den oinvigde, en epilator är en liten helvetesmaskin som drar upp håret med rötterna. Jag gav upp min när jag nästan kräktes av att använda den) Henke påstår att epilatorn knappt känns, inte ens på hans killhåriga ben (ju längre hårstrån, desto mer hugger den tag!). Någon har föreslagit att han borde köra den nånstans där även killar är riktigt känsliga, och eftersom Henke är Henke antar han förstås utmaningen. Jag vill bara tillägga att det INTE var jag som stod för utmanandet.

Henke (efter att ha kört epilatorn på pungen): Ja det där kändes gjorde det.

Jag passade på att berätta historien om när jag råkade använda gamla vaxremsor i armhålorna och tog med mig alldeles för mycket hud när jag ryckte av dem. Tanken var att bara håret skulle följa med, men man ska tydligen lita på bäst-före-datum även på vaxremsor. Det är halvkul att gå runt med sår i armhålorna mitt i sommaren. Bara så ni vet.

Jag var i Japan igår och beskådade sommarens värsta ryggplask. Det var riktigt riktigt roligt. Jag kan ha skrattat åt det lite idag också.

Henke: Man kan inte bre på korven!

En inflyttningsfest senare...

... och en bakfylla rikare. Fast det hjälper om man sover till ett. På dan.

I början av festen satt jag som vanligt och räknade folk utan att ens tänka på det (guideskada, jag verkar aldrig bli av med den) och kom fram till att det satt nio personer runt bordet just då och jag ville prata med allihop. På en gång. Det gick så där.

Henke: Jag säger det igen! (tystnad) Eller jag säger det imorrn.
You tell 'em!

Em: Jag har aldrig smakat på nåt som inte gått ner.

Jossan: Jag vill inte förekomma med min tunga på din blogg!
Det är lite sent att komma på det nu, tycker du inte?

Jag: Skratta du?
Andreas: Nej jag försökte rapa?
Alltså, jag kräver inte att man skrattar åt mina skämt, men det finns väl ändå gränser?

Jossan: Men titta inte på mig som att jag är en häst!

Jag minns kvällen i mer eller mindre tydliga scener. Vi bär en soffa (återkommande scen). Jag står på bron och spänner musklerna för att skapa ett vindskydd. Det dansas i köket. Jag anstränger mig verkligen för att inte tycka om hundar. Någon skaffar sig ett harem på trappan. Jag tittar på lite löv på vägen hem. Och plötsligt känns det verkligen som semester?

Before and after

Idag har gjort sånt där man måste. Reklamerat varor. Städat. Belönat mig själv med kokosbollar.












Jag kanske blev så till mig av att bli av med röran att jag flyttade om också. Jag kan också ha sprungit med knät före in i en pall. Nån hade ställt den mitt i vägen.

Tänkte ta kort på en av mina abnormt smutsiga fötter också för att visa hur smutsigt mitt golv måste ha varit men jag ångrade mig. Jag vill ju inte att nån ska tycka att jag är äcklig på nå vis.


Saker man kan göra...

... om man har tråkigt en torsdagkväll:




Se till att en kompis vinner 4 kg choklad på Furuvik. Se till att en annan kompis bjuder på grillfest.

... om man har tråkigt en måndag:



"... hade en vän med en biiiiil." Eller skaffa flera vänner med bil som slåss om vem som ska köra ut till stranden. Se också till att nämnda vänner har koll på ortens bästa badställen. Njut sedan av TJUGOSEXGRADIGT vatten. Annat än Hällsjösjöns kallhål må jag säga.

... om man har tråkigt en måndagkväll:



Ta med en Innis till Jossans balkong. Köp gärna jordgubbar på vägen så fixar Jossan ostbågar. That's my kind of arbetsfördelning.


... om man vill göra glutenfria makaroner uthärdliga:




Mac and CHEESE! Med betoning på ost om det var nån som missade det.

Jag måste...

... bli mer undercover. Eller nåt. Idag på stranden utspelade sig nämligen följande:

Jossan smörjer in min rygg (med SPF 30, jag hade precis smort in henne med sololja. En viss skillnad) och fnissar lite.

Jossan: Jag TÄNKTE säga böj dig framåt men jag ångrade mig.

??? Vadå ångrade mig? Om mina vänner börjar censurera sig själva har jag ju inget att skriva om längre? Nänänä. Det här håller inte.

För övrigt vill jag understryka att jag var PÅ STRANDEN idag. I FLERA TIMMAR. Och njöt av det. Återigen: det måste vara åldern.

Är det åldern?!

Det måste vara åldern. Hur ska man annars kunna förklara att jag blivit Gävles, och kanske Sveriges, största badkruka?!

Helgen. Ja. Den blev inte riktigt som jag tänkt mig. Men det gjorde inte så mycket. Den blev nog egentligen bättre än jag tänkt mig. Lördagkväll i Japan, sent kvällsdopp med filminspelning (då jag var tvungen att övervinna min badkruklighet för konstens skull, men så har jag å andra sidan ett filmklipp som jag kommer att skratta åt resten av livet). Söndagkväll på Högs loge, perfekta skor för loggolvet och intressanta (?) bildiskussioner. Jag höll mig i alla fall vaken hela vägen. Men några citat minns jag definitivt icke.

Idag? Nya äventyr!


En förinflyttningsfest...

... som blev en syjunta. Som döptes om till något mer passande. Vet inte var vi får allt ifrån. Misstänker tyvärr att det är från våra egna huvuden.

Angel: Det är det här som är nackdelen med stora vader: jag får inte upp den!
Intressanta mentala bilder. Mycket intressanta.

Jossan: Jag har mest bara hår. Jag har rätt så litet huvud.
It's not the size that matters, it's how you USE it.

Angel: Och så sitter han och leker med sin?
Ja? Det gör ju vi också?

Jossan:
Fick du ett ragg? Jag menar ett rugg?
Hur vet man vilket som är vilket?

Lojsan: Har du han på bild?
Angel: Nä, men pÅ FACEBOOK!
Tur att vi hänger med i dagens teknik. Oh yeah.

Angel: Jag gillar att suga?

Jossan: Jag har försökt att hålla tungan i munnen hela kvällen?

Ännu en varm sommarkväll i det bästa av sällskap. Samtalsämnen som spårar ur men ändå hamnar alldeles rätt. En långsam cykeltur hem med ljumma kvällsvindar mot ansiktet.

Shopping KAN vara tråkigt!

Ja tro det eller ej. Det FINNS punkter på inköpslistan min hjärna konsekvent väljer bort att komma ihåg. Antagligen för att de är tråååååkiga att haaaaandla. Men man måste faktiskt.

1. Toapapper - säger väl sig självt, även om det är jävligt bra att ha är det svårt att se hur shoppingeuforin ska ha en chans i valet mellan sandpapper och lite mindre sandpapper. Tack gode Gud för Lambis mönstrade varianter. Jag skiter i miljöaspekten, finns det rosa mönster på dasspapperet ska jag fan ha det.

2. Vita trosor - det finns ju så många andra roliga färger som vill följa med hem? Man tycker kanske att jag ska låta bli att köpa vita kläder som kräver vita trosor då? Men kläder är ju ROLIGT att shoppa? Varje sommar när de vita sommarklänningarna intar hedersplatsen i garderoben igen blir det kris i troslådan. Så även i år.

3. Tekniska prylar - som en TV. Eller en sladdosa. Eller skruvar och mojänger som behövs om man vill vara lite händig. Hit räknar jag nog också bensin. Jag älskar att köra bil, jag hatar att betala för det. Booooring!

4. "Praktiska" skor- aaaah! Vik hädan Satan!

5. Bestick - nej, jag vet inte varför. Men det är anledningen till att jag har använt samma bestick i... hm... snart tio år? Skaran decimeras dessutom ständigt eftersom jag envisas med att glömma gafflar här och var. Och eftersom jag hittills bara lärt mig att snatta shotsglas, inte bestick, kan jag bara bjuda fyra personer på tårta. Fler räcker inte småskedarna till.

Om jag börjar vänja mig vid att ha semester? Jajamen!

I'm in love...

... all over again... Man kan inte annat än älska:

1. Gina Tricots linnen. Ni vet de där långa som går att ha under ALLT.

2. Min pärla. Min bil. Som nu är mycket helare än den var igår.

3. Min nya golvfläkt. Den har dubbelt så mycket kräm som en vanlig bordsfläkt. Vi snackar svalka. Det går nästan att sova här inne när den varit igång hela dan.

4. Friskis & Svettis sommargympa i Boulognern. Det är stekande hett, det är tjocka tanter i jättetighta linnen, det är knott och mygg till förbannelse, det är barnfamiljer som grillar bara några meter bort, det är helt omöjligt att se vad instruktören gör, det är gräs över hela kroppen innan man är klar. Love it.

5. Sommarbad. Igår badade jag i en stor sjö. Den hette Storsjön. 'Nuff said.

6. Allt det man kan göra varma sommarnätter när det inte går att sova. Plats för egna associationer.


Hummushoror och vitlökssås

Efter en rätt smärtfri men ack så het resa söderut är jag nu tillbaka i bastun som jag vanligtvis kallar mitt hem. Kvällen har spenderats i bästa tänkbara sällskap. Minus myggen.

L: Jag är blond.
M: Vart då?
L: I huvudet!
Det är vi alla. Men det är inte alla som erkänner det bara.

Angel: Jag har munnen full!
Kvällens mest använda citat!

Angel: Jag kan inte sluta titta!

M: Du, vill du ha ett litet tips?
Angel: Nä?
Rakt och ärligt. That's the way I like it.

Angel: Jag vill ha mer! Tutte! Oj.

M:
Stort, litet eller mittemellan?
Angel: Jag föredrar stort tack.
M: Jamen kom då.

Angel: Ligger du ner nu?
Fint att du frågar först i alla fall?

Jossan: Du är ju så stor?
M: Nä, jag är ganska späd?
Ja. Späd är ordet vi andra skulle välja också.

Angel eller Jossan (ja jag kan väl för i helvete inte komma ihåg vem som säger vad hela tiden?!): Skål för v-format!

Jossan: Såna där... spruttorkare!
Eller vindrutetorkare som vi andra säger?

Angel: Vi har såna skrynkelfönster?
Jag var faktiskt INTE språkpolis. Den här gången. Tur att andra tog sitt ansvar.

Angel: Jossan slickar ju på allting?
Ja? The problem being...?

Angel: Det måste ju vara jättejobbigt för Jossan och Mats? Hon är ju så liten och han är så stor?
Inga fler mentala bilder tack.

Om alla kvällar var som ikväll skulle ingen behöva nån TV. Nånsin.

Alldeles...

... alldeles underbart! I Hällsjö har jag inte bara en familj, jag har flera.

Jag tillbringar två timmar med att klippa av mamma halva håret. Det blir förvånansvärt jämnt. Vi åker till storasyster och går på promenad med hästar, hundar, barn och Nilssons överallt. Vi vinkar åt fel svåger men det gör inte så mycket. Mamma och jag ser slutet på CSI och fattar ingenting, men är lika glada för det med våra Bacardis i näven.

Mamma: De är så roliga de här! Det är bara att gapa och svälja!

Pappa: Skvalpar det i magen?
Mamma: Nä. Längre ner.

Vi får besök av Viklunds. Vi besöker Viklunds. Vi är som en enda stor familj.

Therese: Vad hette de fem barnen i Cosby?
Mamma: Jamen det måste ni väl kunna?! De dansa ju som attans på golvet där?!
Eh. Ja. Det gör ju att man kommer ihåg namnen mycket lättare.

Mamma: Man får göra vad man vill så länge man inte är dum!
Vi pratar om vad man bör och inte bör göra i Hällsjö.

Mari:
Men jag kan köra? Jag kör alltid på fyllan.
Jag missade början av samtalet. Tror jag.

Och till slut åker vi på Showbiz allra sista framträdande. Och det är så bra. Och jag blir så glad för att jag sitter där just där och då. Det spelar ingen roll åt vilket håll jag tittar, jag är omgiven av Kyrkdalsfolk. Precis som det ska vara.

RSS 2.0