Alldeles...

... alldeles underbart! I Hällsjö har jag inte bara en familj, jag har flera.

Jag tillbringar två timmar med att klippa av mamma halva håret. Det blir förvånansvärt jämnt. Vi åker till storasyster och går på promenad med hästar, hundar, barn och Nilssons överallt. Vi vinkar åt fel svåger men det gör inte så mycket. Mamma och jag ser slutet på CSI och fattar ingenting, men är lika glada för det med våra Bacardis i näven.

Mamma: De är så roliga de här! Det är bara att gapa och svälja!

Pappa: Skvalpar det i magen?
Mamma: Nä. Längre ner.

Vi får besök av Viklunds. Vi besöker Viklunds. Vi är som en enda stor familj.

Therese: Vad hette de fem barnen i Cosby?
Mamma: Jamen det måste ni väl kunna?! De dansa ju som attans på golvet där?!
Eh. Ja. Det gör ju att man kommer ihåg namnen mycket lättare.

Mamma: Man får göra vad man vill så länge man inte är dum!
Vi pratar om vad man bör och inte bör göra i Hällsjö.

Mari:
Men jag kan köra? Jag kör alltid på fyllan.
Jag missade början av samtalet. Tror jag.

Och till slut åker vi på Showbiz allra sista framträdande. Och det är så bra. Och jag blir så glad för att jag sitter där just där och då. Det spelar ingen roll åt vilket håll jag tittar, jag är omgiven av Kyrkdalsfolk. Precis som det ska vara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0