A feud...

... to the bitter end. Jag har börjat spela Wordfeud. Damn. Sist jag fastnade i ett sånt här jävla spel var det Word Challenge på FB och det tog fan ÅR att bli av med det beroendet. Jag är inte helt fri än.

Matts: Är inte köptam ett ord?





I fredags gjorde jag ett gästspel på fredagsmyset i det Karlssonska/Wennbergska hemmet där lilla Maja snusade sött i vagnen eller snuttade på mamma Angel. Jag snuttade på en öl istället. Kändes mer lämpligt.



På lördag undrade Matts om jag ville åka till IKEA och titta på när han handlade lakan. Det ville jag. Jag fick mat. Matts köpte efterrätt till sig.




Jag (efter att diskret ha försökt lokalisera efterrättsskeden för att sno åt mig lite chokladmousse): Oh! Har du tagit två skedar till efterrätten?!
Matts: Man är väl förutseende.
Ja det var ju trots allt choklad.

Lördag kväll. Insåg att jag inte hade råd att åka nånstans alls, så jag stannade hemma och drack upp ölen. Som tur var slapp jag dricka ensam. Fina Annagrannen och fina danspojkarna Peter och Tony plingade på. Sämre sällskap kan man få (ja jag rimmar så här på söndagkvällen, känner mig lätt poetisk. Kan vara Wordfeud som triggat det).




Matts: Har du sett klippet med hon Kisse?
Jag: Va? Nä?
Matts: Jamen hon bloggerskan?
Nej han sa inte fel. Han trodde att hon hette Kisse.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0