No sun...

... no work. Det är dags att gå till jobbet och solen har inte gått upp än. Man kan ana en svag ljusning vid horisonten, men det är allt.

I fredags diskuterade jag och klassen In the Skin of a Lion, min absoluta favoritbok. Det krävdes bara att jag läste den ungefär tio gånger innan jag verkligen förstod HUR bra den är. Och varje gång jag läser den (numera) slås jag av hur sann den är. I förordet står det "Never again will a single story be told as though it were the only one", och det är just det den handlar om: ingen av våra historier kan skiljas från de andras. Och ingen historia är mer värd än någon annan.

Efter 30-årsfesten (som fortfarande är skarpt etsad i mitt minne) är det just såna här tankar som far runt. Jag drömmer om alla er som var där, vänner från förr och vänner från nu, och inser att alla tillsammans bildar det där pusslet som alla försöker få ihop. Livspusslet. Mitt pussel är ni.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0