Jag som trodde...

... att jag besatt ett viss mått av social kompetens.

På väg hem igår.
Jag: Blablablablabla... Blablabla!
Matts: Hur fan kan man rapa av en banan?!
Nä, jag pratade inte om bananer. Eller rapningar.

Jag: Blablablablabla... Blablabla!
Matts: (gäspning) håhåhå... (pruttljud)
Pruttljudet var inte äkta.


Anonym danskursare: Kan man ta hela längden när man står bakom?
Jag önskar att alla andra hade börjat skratta samtidigt som jag gjorde det, men ärligt talat var nog jag och Maria en ANING snabbare i associationerna än de flesta andra. Hrm. Tack Maria.

Matts:
Nu hånar du mig! Det är inte speciellt snällt.
Nä. Antagligen inte. Men som vi säger i min familj: Börj å grin da!

Jag ska jobba idag. Och imorrn. Sen ska jag inte jobba mer den här veckan. Man måste ju prioritera. Vasa eller Hällsjö? Jag väljer en Hällsjö-weekend, tro det eller ej.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0