I wonder...

... if I ever cross your mind.

Egentligen ska man inte tänka alls innan man druckit morgonkaffe. Dömt att misslyckas. Jag ska strax ta tag i kaffebiten, men fram tills dess verkar det som om gårdagens lätta stänk av vemod dröjer sig kvar... Det kan vara det annalkande terminsslutet som gör sig påmint, men jag tror inte att det räcker som förklaring.

Min älskade vän Anna sa en gång att det märks på mina mail och här när jag mår riktigt dåligt, för då skojar jag bort allt. Det här torde alltså vara ett tecken på att jag egentligen mår rätt bra?

Och kaffe gör gott.

Kommentarer
Postat av: Anna

Du har ju så många Annor, så man vet ju inte om och när man ska känna sig träffad. men jag vet att jag sagt det om den här bloggen iaf, har jag inte sagt det så har jag tänkt det.



Och jag hoppas du mår bra. Vemod kan vara bra, om det bara är vemod. Annan lessenhet får man väl se upp med - i alla fall kolla vad den kommer ifrån. Nåt jag själv pysslar med för tillfället.

Stor stor kram till dig!

2010-05-13 @ 18:29:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0