Feels like home...

Så var man inflyttad och klar då! Jag förstår fortfarande inte hur det gick till, men det MÅSTE ha berott på det fullkomligt eminenta sällskapet: flytten tog ca 3 timmar all in all. Hm. Inga större katastrofer heller vad jag minns? Alla fick pizza och öl (eller cola till chaufförerna) efter fullbordat dagsverke och jag lyckades bjuda på vin även till de som inte bett om det. Smugglade ner det i colan med hjälp av vinisbitar... Hehe. Sen att det kanske inte RIKTIGT var meningen behöver man kanske inte tala om?

Nu sitter jag således i min alldeles egna, alldeles underbara lägenhet med mysbelysning, världens snabbaste bredband och det bästa av allt: MIN ANNA! Hon är här! I detta nu!

Idag på jobbet var det lite dårarnas paradis. Jag erkänner villigt att jag var en av de största dårarna, men jag blev slagen på mållinjen av icke namngiven kollega som ringde efter arbetsdagens slut för att fråga om jag möjligtvis råkat stjäla hans väska? Ett par sekunder trodde jag faktiskt att jag kanske hade råkat göra det (med tanke på det totala kaos min hjärna sysselsätter sig med just nu) men sen insåg jag orimligheten i det scenariot. Det gjorde kollegan också. Men det var roligt.

Nu får man sova. Nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0