jessikavingakristina

Ja givetvis. Men med vissa smärre förbättringar. Jag tänkte bygga upp spänningen med en liten följetong här. Del 1: Vasas årliga avslutning på Absint. I år med en uppgradering. Efter jullunchen i skolmatsalen (för övrigt inte nån höjdare för en allergiker, jag lyckades peta i mig lite kokt potatis och såna där härligt sega skolmatsalsköttbullar. Brr. Men vi fick en ost i julklapp i alla fall. För tredje året i rad) begav vi oss till hemlig destination.

Jag: Vi delade på en kandidat!



P: Jag tycker vi tillbringar resten av tiden med att kasta kaj!
Om till och med "paj" är för svårt att uttala kanske det är dags att rulla hemåt?

Första mellanfesten jag varit på sen studenttiden i Härnta. Gropen rular. Ja, det är Annikas strumpbyxa. Och praliner. På samma bild. Mums.

F: Jag är alldeles skakig, jag får inte upp den.

T: Asså, det man pillar på får man äta upp!
Basta!

F: Det var så här harakiri uppstod.
P: Självmord genom att svälja sitt eget huvud.
M: Jag tror jag ska bli nunna.
Vissa pallar helt enkelt inte en hardcore-variant av pest eller kolera?

Nästa (och sista) stopp: Absint! Äntligen!




Julmålade naglar á la Prillan, Ankan och jag.

Ankan: Jag kommer inte åt min Lagavulin!

En härlig avslutning på en härlig termin. Ibland älskar jag inte direkt mitt jobb eller hur lärare framställs eller hur mycket vi förväntas göra med små resurser eller... allt det där. Men ofta går jag med ett stort flin (om jag fått mitt morgonkaffe) mot Vasas dörrar och vet att jag har många skratt att se fram emot. I Gropen, i fikarummet, i klassrummet eller i korridorerna. Det finns människor där som får mig att utmana mig själv och ständigt vilja bli bättre samtidigt som de stöttar och tycker om mig. Det är jag väldigt tacksam för.

Another year is over, dags för en lång termins färd mot sommarlovet!