Jomenvisst...
Men först. En lista jag ska läsa om ca fyra veckor. Den här är till dig en Jessika:
Tecken på att du lider av PMS
1. Du lyssnar på en låt du förut inte tyckte var särskilt bra ens (läs "What are words") och börjar storsnyfta mitt i målandet, för den är ju så fiiiiin.
2. En vän påpekar vänligt något om din bilkörning och du får ett komplett raseriutbrott (ja, med handviftningar, kraftigt höjd röst, ologiska tankehopp och orättvisa påhopp på den som råkar befinna sig närmast) eftersom ALLA för tillfället tycks behandla dig som en treåring. Dock hade jag en poäng. Vill jag bara påpeka.
3. Du äter en hel ask Noblesse. Eller två. Och förstår inte hur du förut kunde nöja dig med en om dan. En Noblesse alltså, inte en ask.
4. Du tycker att alla pratar för högt. Eller skrattar åt fel saker. Eller berättar fruktansvärt tråkiga historier. Eller drar dåliga skämt. Eller är allmänt ivägen helt enkelt.
5. Du lider av en fullständig brist på självinsikt och tycker inte för ett ögonblick att något av ovan nämnda beteenden är konstigt.
1. Det tar några gånger innan man faktiskt fattar vad låten handlar om (i mitt fall) och då kan man ju komma på att: Den är ju så fiiin och börja grina!
2. Får man skjuts ska man vara tacksam och hålla käften. Att tacka efteråt uppskattas!
3. Vad är det för fel på stora mängder noblesse? Det är ju semester!
4. Om folk inte fattar en hint (NU FÅR DU ÅKA HEM) så har dom inget i vår bekantskapskrets å göra, plus att jag kan förstå att folk skrattar åt fel saker för dom har ju inte vår underbara humor!
5. Du lider av Jessikasyndrom och jag skulle inte för en sekund ändra nånting hos dig <3
Åh, jag saknar dig! Kom ner och hälsa på! Önskar jag vore hemma nåt, men det blir inget i sommar (förän en helg i augusti då syrrans karl har 40-årskalas)
Håller för övrigt med Angel! <3
