Självdiagnosticerad!

Behöver man verkligen gå till fler läkare om man själv har kommit på vad man lider av? Jag har helt enkelt en kombination av storhetsvansinne (tror att jag kommer att bli nåt stort bara jag kommer på vad jag vill göra), schizofreni (multipla personligheter, you betcha!) och selektivt minne (jag minns bara det jag inte vill minnas?).

Egentligen är jag ju lite sjuk på riktigt också. Men det känns rätt gnälligt att alltid tjata om samma saker. Ja, jag har ont i magen idag IGEN fast jag mår mycket bättre än förra veckan. Och ja, jag har fått ny medicin av tant doktorn IGEN som förhoppningsvis ska få en del av mig i balans i alla fall. Jag blir själv rätt uttråkad av att lyssna på samma historier om och om igen.

Eller uttråkad är kanske inte ordet, jag blir SKOGSTOKIG! Och jag har aldrig tänkt på hur extremt det är förrän jag såg alla andras (läs:Matts) reaktion när vi var tvungna att se om en del av en film för ett tag sen (startade om från början igen). Det KRÖP i hela kroppen på mig och jag var ytterst nära att börja tugga på närmaste kroppsdel bara för att VAD SOM HELST är bättre än att se om något man precis har sett! Ja. Jag behöver medicin för min galenskap också.

Eh, jag brukar ju ha en poäng med mina blogginlägg (jo! Det brukar jag faktiskt!) men min poäng just nu är mest att slippa rätta fler uppsatser. JA! Nu ringde Matts, jag måste duscha och göra mig klar. Thank the Lord, inga mer uppsatser på ett tag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0