jessikavingakristina

... med soundtrack.

Vissa låtar är, vare sig man vill eller inte, för alltid sammanlänkade med den där personen som spelade den för en. Eller med hon som ylade den med en sena sommarkvällar. Eller med han som dansade en långsam tryckare med en på mellanstadiet. Eller kanske med de man sjöng den med.

Helt utan inbördes ordning:

There you'll be- Faith Hill
Sas. Vi har ju många att välja bland, men under alla år sen vi flyttade ifrån varann fast vi inte ville har det alltid varit den här som fått mig att le och grina på samma gång.

Toes- Zac Brown Band
Angel. Vi har också många att välja på. Remember when ligger också nära till hands, men Toes är och förblir den där galna sommaren när jag var så jävla genuint lycklig i ditt sällskap, balanserandes på en trottoarkant på väg hem från krogen, skrålandes för full hals.

To be with you- Mr Big
Mina systrar. För att jag aldrig har hört ett så fruktansvärt tonartsbyte i hela mitt liv. Och att vi sjöng vidare lika glatt ändå (efter skrattattackerna).

Fritiof och Carmencita- Evert Taube
Pappa. Jag vet inte ens om den heter så, men det är vad jag kallar låten som är käre fars paradnummer. Var jag än hör den så försvinner Everts röst alltid när Carmencita kommer in och istället hör jag pappas fantastiska falsettsång.

Seasons in the sun
Mamma. Det är ju bara mammas låt. Och kanske också en förklaring till varför jag är löjligt förtjust i så där härligt sentimentala ballader: it's in the genes.

Sexy Back- Justin Timberlake
Manja. Vi ägde dansgolvet på Brady's, en pub i en liten by utanför Dublin som de ohämmade nordbor vi var och är. Jag kan fortfarande se movsen och alla stackars irländares skräckslagna blickar åt vårt håll.

25 minutes- MLTR
Maria. Det är svårt att förklara för andra varför vi lyssnade på samma låt i femton mil, från Högs ändå till Härnta. Men vi två vet varför.

Bara om min älskade väntar
Tor. För att det nog är den enda låt vi lyckats sjunga tillsammans med hyfsat resultat.

The Gambler- Kenny Rogers
Jocke-på-gymmet. Jag har spelat den för elever SÅ många gånger nu och tvingat dem att analysera texten, men jag minns fortfarande första gången jag hörde den. Efter ett gäng discolåtar ljöd plötsligt Kennys stämma genom lokalen och jag glömde helt och hållet bort att träna. Det finns ju viktigare saker här i livet.

Never been to me- Charlene
Henrik L. Den var med på en fantastisk blandskiva (varför gör man inte sånt längre?!) jag fick en gång för längesen. Så fantastiskt melodramatisk men samtidigt musikalisk. Lite som jag och Henrik.

Bad romance- Lady Gaga
Annagrannen. Du vet precis vilket tillfälle jag förknippar med den här. Det var verkligen inte en bra period i mitt liv, men den kvällen och framförallt den låten var fan bra.

Everything I do-Bryan Adams
Johan E (från Kyrkdal ja). För att han var den enda som vågade hålla i en på dansgolvet på mellanstadiet. Det var antagligen där min fox-kärlek föddes.

Truly Madly Deeply-Savage Garden
Mossa. Ja vad fan ska man säga. Vi var kanske inte så rock 'n' roll, men jävlar vad roligt vi hade.

Curly Sue- Takida
Jennie och Jessica. Den inledde vår fantastiska show en gång i tiden... Varje gång jag hör introt känner jag hur jag står där med er igen, och jag hoppas verkligen att det kommer att bli så igen.

This is the way- E-type
Malin J. Alla som suttit i 423 (det är ett arbetsrum på Vasa) vet precis varför den här låten för alltid är förknippad med galna, härliga Malin.

Hello - Lionel Richie
Denise, Rozita, Helene, Anna och Annika. En sjuk kväll på ett hotellrum i Dublin som ledde till alldeles för många interna skämt. Bland annat detta.

Ja. Det fattas hur många som helst?! Jag kommer säkert på fler om en stund. Påminn mig.