jessikavingakristina

... wanna have fun...

Efter diverse pumpinsatser syntes igår ett mycket elegant följe (om jag får säga det själv) lämna stans centrala delar för att bege oss ut till barnfamiljernas förlovade land. Och grillkväll hos Pernilla.

C: Ska vi se vem som får upp den fortast?

Vi lärde oss vad läraren egentligen menar:

Säger: Några frågor?
Menar: Jag är beredd att låta er gå.

Säger: Idag kommer jag att låta en elev ur klassen leda diskussionen. Det kommer att vara en lärande erfarenhet.
Menar: Jag var ute igår och har inte haft tid att förbereda en föreläsning.

Vi tävlade. Vi strippade (ja eller vissa av oss, jag tyckte jag gjorde mitt på gallerian häromveckan). Vi fick veta vad skillnaden är mellan en kyckling och en k*k i Spanien. Vi skrattade. Mycket.

Jag: Det där kallar jag samarbete! Fast jag gjorde ingenting.
Jörgen: Jamen du gjorde inte motstånd?

Okänd: Jobbigt när man börjar få ner den i halsen!
Det är fritt fram att ta på sig ansvaret för citat i efterhand?

P: Man måste få in hela i munnen för att vinna!
Ja det var ju du som bestämde reglerna så okej då?

Vi hann prata lite jobb också.

P: Och jag fick inte till det den morgonen. Så jag gick till vaktmästarna.
Vi har alla provat.

H: Nejmen hon är särbo.
J: Hon löper mycket eller?

Men eftersom alla sagor tar slut (vadå, är Pelle Svanslös verkligen en saga förresten? Jag gillade den ju inte?!) så var det alltför snart dags att återvända hem. Utan prins. Men med SÅ mycket bättre sällskap.

B: Åh vad är klockan då? Kvart i ett? Åh herregud, och jag är vaken än?!

Och nu vet vi alla vad en viktig egenskap vid samarbete är. Det stör mig fortfarande att jag inte kom på den.