jessikavingakristina

Efter en rätt smärtfri men ack så het resa söderut är jag nu tillbaka i bastun som jag vanligtvis kallar mitt hem. Kvällen har spenderats i bästa tänkbara sällskap. Minus myggen.

L: Jag är blond.
M: Vart då?
L: I huvudet!
Det är vi alla. Men det är inte alla som erkänner det bara.

Angel: Jag har munnen full!
Kvällens mest använda citat!

Angel: Jag kan inte sluta titta!

M: Du, vill du ha ett litet tips?
Angel: Nä?
Rakt och ärligt. That's the way I like it.

Angel: Jag vill ha mer! Tutte! Oj.

M: Stort, litet eller mittemellan?
Angel: Jag föredrar stort tack.
M: Jamen kom då.

Angel: Ligger du ner nu?
Fint att du frågar först i alla fall?

Jossan: Du är ju så stor?
M: Nä, jag är ganska späd?
Ja. Späd är ordet vi andra skulle välja också.

Angel eller Jossan (ja jag kan väl för i helvete inte komma ihåg vem som säger vad hela tiden?!): Skål för v-format!

Jossan: Såna där... spruttorkare!
Eller vindrutetorkare som vi andra säger?

Angel: Vi har såna skrynkelfönster?
Jag var faktiskt INTE språkpolis. Den här gången. Tur att andra tog sitt ansvar.

Angel: Jossan slickar ju på allting?
Ja? The problem being...?

Angel: Det måste ju vara jättejobbigt för Jossan och Mats? Hon är ju så liten och han är så stor?
Inga fler mentala bilder tack.

Om alla kvällar var som ikväll skulle ingen behöva nån TV. Nånsin.