En eller två?
En av mina elever höll tal om att vara tvilling idag. Hon sa bland annat att hon aldrig nånsin varit ensam. Jag förstod precis vad hon menade.
En annan pratade om ensamhet och tvåsamhet och det slog mig för första gången vad ensamhet egentligen står för. en-sam-het. Det är samma sak som tvåsamhet, bara det att man är en färre. Så varför låter det ena så mycket värre?
Bra dagar önskar jag mig ingenting. Bra dagar är jag störst bäst och vackrast. Idag önskar jag mig en riktig köttkniv så att jag slipper hyvla av diverse kroppsdelar när jag ska skära upp kyckling. Idag önskar jag mig en julgran med silverprydnader. Idag önskar jag att någon kunde viska alldeles innan jag somnar att det inte finns några monster under sängen.
det finns inga monster under sängen
ändå är du aldrig ensam.
Sweeet, man gör tydligen fet text när man gör såhär
DET FINNS INGA MONSTER UNDER SÄNGEN!!!
Eh..va? Viska? Jaha... ;)
Kram på dig!
Fatta SKÄCKEN om du skulle höra någon viska i mörkret: "det finns inga monster under sängen, det är bara jag här... Mohahahah"
Från den hygglo storasystern...
Psst... Appråpå tvåsamhet, då finns det alltid ett monster I SÄNGEN!! En lite reflektion bara..
Hm, men Tor, kanske hellre ett monster I sängen än under. Då vet man ju var man har det iaf.
Jag skulle kunna tänka mig ett jättesnällt litet monster som sa till mig att det inte finns några monster. Och att jag inte är ENsam...
"viskar" det fins inga monster under sängen. Sov gott.
