jessikavingakristina

Lite nya insikter:

Bara för att det FINNS bord behöver man INTE dansa på dem. Jag kommer aldrig att se Vasas bibliotek på samma sätt igen.

Bara för att det FINNS karaoke behöver man INTE tro att man kan sjunga Madonna.

Bara för att man gjort det till sin gimmick att glömma tröjor överallt behöver man INTE lämna showjackan i nämnda bibliotek.

Bara för att larmet går på klockan tre behöver man inte vara kvar till två minuter i.


Annat kul:

Kvällens kommentar var helt klart "Men vadå, om jag inte får hångla är det väl ingen mening att vara kvar?" Och nej, det var INTE jag som sa det. Jag förstår med tanke på hur natten utvecklade sig att man skulle kunna TRO att det var jag som sa det men nänä...

Kvällens låt var helt klart Tingeling. Eller kanske den om han med mustachen (en riktig klassiker på våra personalfester numera, tyckte lite synd om Rozita som inte varit med förr och som såg något... fundersam ut när alla andra kastade sig upp på dansgolvet ivrigt vrålande "Sen så kommer HAN mé mustaaaachen!" )

Kvällens roligaste lek var helt klart rockklassiker på finska (vadå, det var ju kryssningstema?!) i umpa-umpa-takt. Haha.

Kvällens roligaste tal var helt klart när Gunilla lekte finsk tolk. Gud vad jag garvade. Inte riktigt lika mycket som häromkvällen dock när jag fick en helt hysterisk skrattattack i min ensamhet... Den utlöstes av ett foto på Facebook och en kommentar där som jag, när jag skulle gå och lägga mig några timmar senare, fick ett light bulb moment av. HELT omöjligt att förklara, det är nog bara Anna som har en chans att förstå... :D Andra kanske skulle känna sig lite udda om de fick skrattanfall utan varken andra närvarande eller TV men inte jag inte... Närå. Inte ett dugg.

Sammanfattning: gårdagens personalfest a la Vasa var helt underbar. Jag har ont i hela kroppen idag och har en baksmälla som heter duga, men efter ett antal koppar kaffe och ganska många avsnitt av Desperate Housewives börjar det kännas uthärdligt att vara i min egen kropp även idag. Nästan.