She's a little bit dangerous!
Nej glöm det förresten, jag är inte bara LITE farlig, jag är MYCKET farlig. För mig själv that is.
Ja, dagen började utmärkt med ett gympass, bestämde mig för att jobba lång eftermiddag och passa på att träna på morgonen. Det visade sig vara en utmärkt idé, hårt pass=mycket endorfiner (heter det va?)=effektivitet på jobbet! Nu kan jag visserligen bara komma på EN vettig sak som jag åstadkom, men jaja...
Sedan gick vi på after work på Bishop's, mycket trevligt! Enda problemet var att jag GLÖMDE BETALA när jag gick därifrån!!! Nog för att man kan vara tankspridd, men herro?! (finns fyra pers som förstår det där uttrycket, ni andra - glöm det bara...)
Hursomhelst, håll för öronen (ögonen?) nu om ni inte gillar skryt: En av de andra lärarna som hängde med ut ville berätta något en elev sagt till henne häromdan. Tydligen har hon några av mina elever i en annan kurs och de hade pratat om bra talare, någon tog upp Hitler, någon tog upp Carl Bildt och en tjej utbrast: "Men JAG vet en bra talare, vet du vem Jessika är som är lärare här? HON är en bra talare, man vill verkligen lära sig när hon pratar!" Jag är fortfarande alldeles rörd! Jäkla gullungar!!!
Imorrn... Imorrn... Har jag sovmorgon... Mums! Sen ska jag försöka kravla mig ner på stan och handla lite rödtjut inför kvällen. Och kanske ta en promenad. Och kanske ta ett bad. Och kanske ta mig till kvällens begivenheter med alla ben och armar i behåll (det är lite halkigt här för tillfället, de har glömt sandningen ENDAST på Södra Rådmansgatan. Tack för det. Kanske är ett försök att få mig mer smidig eftersom jag varannan morgon går ut i spagat när jag kliver utanför dörren.).
Ja, dagen började utmärkt med ett gympass, bestämde mig för att jobba lång eftermiddag och passa på att träna på morgonen. Det visade sig vara en utmärkt idé, hårt pass=mycket endorfiner (heter det va?)=effektivitet på jobbet! Nu kan jag visserligen bara komma på EN vettig sak som jag åstadkom, men jaja...
Sedan gick vi på after work på Bishop's, mycket trevligt! Enda problemet var att jag GLÖMDE BETALA när jag gick därifrån!!! Nog för att man kan vara tankspridd, men herro?! (finns fyra pers som förstår det där uttrycket, ni andra - glöm det bara...)
Hursomhelst, håll för öronen (ögonen?) nu om ni inte gillar skryt: En av de andra lärarna som hängde med ut ville berätta något en elev sagt till henne häromdan. Tydligen har hon några av mina elever i en annan kurs och de hade pratat om bra talare, någon tog upp Hitler, någon tog upp Carl Bildt och en tjej utbrast: "Men JAG vet en bra talare, vet du vem Jessika är som är lärare här? HON är en bra talare, man vill verkligen lära sig när hon pratar!" Jag är fortfarande alldeles rörd! Jäkla gullungar!!!
Imorrn... Imorrn... Har jag sovmorgon... Mums! Sen ska jag försöka kravla mig ner på stan och handla lite rödtjut inför kvällen. Och kanske ta en promenad. Och kanske ta ett bad. Och kanske ta mig till kvällens begivenheter med alla ben och armar i behåll (det är lite halkigt här för tillfället, de har glömt sandningen ENDAST på Södra Rådmansgatan. Tack för det. Kanske är ett försök att få mig mer smidig eftersom jag varannan morgon går ut i spagat när jag kliver utanför dörren.).
Major crush!
Jag säger bara det: Robert Pattinson. Vilken man. Han kan inte bara skådespela som en Gud, han sjunger också med mer känsla i lilltån än vad vi andra har i hela kroppen...
Idag har världen snurrat mer än vanligt! Har drabbats av nån konstig sorts yrsel, känns som om jag har en liten låda i huvudet, så alla ljud förstoras... Rätt jobbigt i ett klassrum när man försöker höra vad en stackars elev säger... Haha, en tjej gav till och med upp att försöka göra sig förstådd och viftade bara ett "äh, skit i det" till slut. :P Så ska de tas!
"Min" klass pratade om studenten idag, de planerar flak och bal för glatta livet! Ska bli jättekul att se dem ta studenten, men väldigt tråkigt att inte möta dem i klassrummet längre... Ack... Det är svårt att förklara vad som gör den klassen så speciell, men de är verkligen just SPECIELLA allihop på ett väldigt bra sätt!
Svårt att inte börja tänka på sin egen gymnasietid när man har mitt yrke, så jag har börjat tänka en hel del på hur mycket jag förändrats sen gymnasiet... Helt sanslöst. Varför förstod jag inte hur FANTASTISK jag var redan då? Jag hade fått för mig att det var "the in-crowd" som bestämde om jag var bra eller inte, och även om jag ibland halkar tillbaka till det tankesättet har jag långsamt insett att de faktiskt inte har den makten. Och att "de" inte ens vet om att jag TROR att de har den makten, de är precis lika osäkra som mig. Så JAG är egentligen en av DEM! Dags att ta över världen...
Okej jag erkänner: det FINNS en person jag väldigt väldigt gärna vill lära känna. Men han verkar inte riktigt tycka samma sak om mig, så vad göra?! Jo, sukta ett par dagar till och sedan gå med en välvald wing man på Heartan och glömma alla sorger... ;)
Idag har världen snurrat mer än vanligt! Har drabbats av nån konstig sorts yrsel, känns som om jag har en liten låda i huvudet, så alla ljud förstoras... Rätt jobbigt i ett klassrum när man försöker höra vad en stackars elev säger... Haha, en tjej gav till och med upp att försöka göra sig förstådd och viftade bara ett "äh, skit i det" till slut. :P Så ska de tas!
"Min" klass pratade om studenten idag, de planerar flak och bal för glatta livet! Ska bli jättekul att se dem ta studenten, men väldigt tråkigt att inte möta dem i klassrummet längre... Ack... Det är svårt att förklara vad som gör den klassen så speciell, men de är verkligen just SPECIELLA allihop på ett väldigt bra sätt!
Svårt att inte börja tänka på sin egen gymnasietid när man har mitt yrke, så jag har börjat tänka en hel del på hur mycket jag förändrats sen gymnasiet... Helt sanslöst. Varför förstod jag inte hur FANTASTISK jag var redan då? Jag hade fått för mig att det var "the in-crowd" som bestämde om jag var bra eller inte, och även om jag ibland halkar tillbaka till det tankesättet har jag långsamt insett att de faktiskt inte har den makten. Och att "de" inte ens vet om att jag TROR att de har den makten, de är precis lika osäkra som mig. Så JAG är egentligen en av DEM! Dags att ta över världen...
Okej jag erkänner: det FINNS en person jag väldigt väldigt gärna vill lära känna. Men han verkar inte riktigt tycka samma sak om mig, så vad göra?! Jo, sukta ett par dagar till och sedan gå med en välvald wing man på Heartan och glömma alla sorger... ;)
tillbaka i verkligheten...
Känns lite klyschigt att inte gilla måndagar, men ta en titt på mitt schema så förstår du varför. Det var seeeegt att återgå till jobblivet efter helgens eskapader! Tror inte att det är ett bra tecken att jag fått nervösa "twitches" i vänsterögat som inte vill gå över... ;) Höll dessutom på att gå omkull med frukosttallriken i morse, jag MÅSTE komma på hur jag ska få bort skridskobanan utanför badrummet...
Det känns fortfarande helt ofattbart att premiären är avklarad! Nu vill jag bara ha more more more... :P
Som sagt, en seg jobbdag men sen en härlig timme på gymmet! Och nu sitter jag och grinar till bröllopet i "Bonde söker fru". Ojoj. Bakom all denna kärlekscynism finns nog en romantiker ändå... Långt lååååångt där inne!
Premiären avklarad!
Igår var det äntligen dags! Lösnaglar (riktigt snygga! :P), scensmink, rockfrisyr, svarta kläder, svarta stövlar, svarta hattar, trådlösa handmickar, barstolar, ser ni det framför er?
Dagen började tidigt på Heartbreak, vi var där tio för att testa utrustningen. Första genomkörningen lät... halvbra... Inte dåligt alls men inte så bra som det lät i vår älskade gymsal... Vi blev nog lite bortskämda där med akustik och speglar! Hur som haver, med Bubbas hjälp (ja, ljudkillen hette så) fick vi i alla fall igång tre mickar (de som var med på Mossas tid vet ju hur sjukt förtjust vissa av oss är i dylika tingestar så jag var minst sagt lycklig) och när vi dessutom hittat tre barstolar på övervåningen som vi mer eller mindre elegant släpade nerför trappan var scenen redo. Bara att invänta kvällningen...
Hem för att äta, duscha och packa kläder. Medan vi var inne på Heartan hade det visst blitt lite snöstorm, så i mysbyxor och snowjoggings (star quality!) halkade jag iväg till Dharmanna på eftermiddagen. Där blev vi ordentligt omhändertagna (jag fick GOTT kaffe, det är vi inte bortskämda med på Vasa!) och lämnade hennes lägenhet BETYDLIGT snyggare än när vi kom dit. Jennie och jag beundrade särskilt våra mycket naturliga lösnaglar, ska man vara fin får man banne mig se till att gå all the way! Och vi insåg ju hur snyggt det skulle bli när vi körde "Living on a prayer" eftersom vi där gör en move som gör att naglarna verkligen syns... Hm, svårt att förklara, ni får kolla in DVD:n när den släpps i butik... ;) Piffade och glada i hågen drog vi återigen ner mot stan och kämpade oss tappert genom stormen och in på Heartbreak igen. Provsjöng lite, tog oss en öl och började bli liiiite stirriga. Men bara lite.
När vi intog scenen (vi INTOG den verkligen, inget försiktigt smygande här inte...) var känslan bara... YES! Visst, alla rörelser kanske inte satt exakt där de skulle, men det största problemet var att det tog slut för fort! Jag hade kunnat stå där i flera timmar... Det var så otroligt kul att få köra låtarna vi jobbat med och höra hur folk började jubla redan när ett intro drog igång! Att stå där med två sådana FANTASTISKA tjejer kändes helt overkligt!!! Ska bli riktigt kul att se filmen som vår "groupie" ordnade... :D Vi fick massor med positiv respons efteråt (även i toakön senare under kvällen... :P) och resten av aftonen blev precis lika perfekt (även om vi fick utstå lite VÄL mycket knuffande på Helt Enkelt...) med dans, mer öl, trevligt folk och som avslutning en foxtrot! Jag ska se till att komma iväg på lite styrdans i år helt klart... Betyget på kvällen? Fem toasters! ;) Men Gävle är fasen inte mycket större än Härnösand, alla känner verkligen alla... Hade ett konstigt "men! KÄNNER ni varandra?"-moment...
Idag är jag lite... trött... Vaknade för tidigt och har spenderat dan i soffan med välvalda TV-serier... Tänker fortsätta kvällen där också...
Dagen började tidigt på Heartbreak, vi var där tio för att testa utrustningen. Första genomkörningen lät... halvbra... Inte dåligt alls men inte så bra som det lät i vår älskade gymsal... Vi blev nog lite bortskämda där med akustik och speglar! Hur som haver, med Bubbas hjälp (ja, ljudkillen hette så) fick vi i alla fall igång tre mickar (de som var med på Mossas tid vet ju hur sjukt förtjust vissa av oss är i dylika tingestar så jag var minst sagt lycklig) och när vi dessutom hittat tre barstolar på övervåningen som vi mer eller mindre elegant släpade nerför trappan var scenen redo. Bara att invänta kvällningen...
Hem för att äta, duscha och packa kläder. Medan vi var inne på Heartan hade det visst blitt lite snöstorm, så i mysbyxor och snowjoggings (star quality!) halkade jag iväg till Dharmanna på eftermiddagen. Där blev vi ordentligt omhändertagna (jag fick GOTT kaffe, det är vi inte bortskämda med på Vasa!) och lämnade hennes lägenhet BETYDLIGT snyggare än när vi kom dit. Jennie och jag beundrade särskilt våra mycket naturliga lösnaglar, ska man vara fin får man banne mig se till att gå all the way! Och vi insåg ju hur snyggt det skulle bli när vi körde "Living on a prayer" eftersom vi där gör en move som gör att naglarna verkligen syns... Hm, svårt att förklara, ni får kolla in DVD:n när den släpps i butik... ;) Piffade och glada i hågen drog vi återigen ner mot stan och kämpade oss tappert genom stormen och in på Heartbreak igen. Provsjöng lite, tog oss en öl och började bli liiiite stirriga. Men bara lite.
När vi intog scenen (vi INTOG den verkligen, inget försiktigt smygande här inte...) var känslan bara... YES! Visst, alla rörelser kanske inte satt exakt där de skulle, men det största problemet var att det tog slut för fort! Jag hade kunnat stå där i flera timmar... Det var så otroligt kul att få köra låtarna vi jobbat med och höra hur folk började jubla redan när ett intro drog igång! Att stå där med två sådana FANTASTISKA tjejer kändes helt overkligt!!! Ska bli riktigt kul att se filmen som vår "groupie" ordnade... :D Vi fick massor med positiv respons efteråt (även i toakön senare under kvällen... :P) och resten av aftonen blev precis lika perfekt (även om vi fick utstå lite VÄL mycket knuffande på Helt Enkelt...) med dans, mer öl, trevligt folk och som avslutning en foxtrot! Jag ska se till att komma iväg på lite styrdans i år helt klart... Betyget på kvällen? Fem toasters! ;) Men Gävle är fasen inte mycket större än Härnösand, alla känner verkligen alla... Hade ett konstigt "men! KÄNNER ni varandra?"-moment...
Idag är jag lite... trött... Vaknade för tidigt och har spenderat dan i soffan med välvalda TV-serier... Tänker fortsätta kvällen där också...
Jessika borde verkligen...
... gå och duscha istället för att sitta här!
Jag kom på idag när jag satt och pratade med min kollega Patrik att anledningen till att mitt eget skrivande deteriorerar i skrämmande takt beror på att det enda jag läser är ELEVTEXTER (och så lyssnar jag förstås på Harry Potter halva nätterna, men det är en annan historia... ). Och ärligt talat, även om jag är deras svensklärare så är texterna... inte så bra? Diplomatisk blir man i alla fall som lärare även om man tappar alla tendenser till vuxet språk man nånsin utvecklat. Jo, jag HAR även elever som skriver bättre än vad jag gör (nu är ju det i och för sig inte så svårt) men de kan räknas på handens ena fingrar. Om man har kapat av ett par stycken också.
Har tränat show igen ikväll med publik! Fantastiska Dharmanna var och tittade och lovade att hjälpa oss med smink på lördag (och så blev det lite Blondinbellakänsla över även min blogg eller hur?). Sen. SEN. Dök det stora problemet upp. VAD SKA VI HA PÅ OSS?! Det visade sig att våra garderober inte direkt matchar varandra i nuläget. Hehe... Typ inte alls... Men det ordnar sig, som allt annat! Alltid lika kul att sjunga i en fjärrkontroll också, men roligast var att Jennie sjöng i en kryddburk, fick en flasback till konfirmationsträffarna när vi tvingades använda en prydnadsblomma som mikrofon när vi tränade på vår lilla "teater" (då prästen för övrigt fick frispel och började ryta som ett lejon i kyrkan. Vi höll inte riktigt masken är jag rädd).
Jag är så GLAD att jag hittat J & J så att jobbet inte längre är det viktigaste i mitt liv och så att musiken är tillbaka där den ska vara! I hjärtat!
Jag kom på idag när jag satt och pratade med min kollega Patrik att anledningen till att mitt eget skrivande deteriorerar i skrämmande takt beror på att det enda jag läser är ELEVTEXTER (och så lyssnar jag förstås på Harry Potter halva nätterna, men det är en annan historia... ). Och ärligt talat, även om jag är deras svensklärare så är texterna... inte så bra? Diplomatisk blir man i alla fall som lärare även om man tappar alla tendenser till vuxet språk man nånsin utvecklat. Jo, jag HAR även elever som skriver bättre än vad jag gör (nu är ju det i och för sig inte så svårt) men de kan räknas på handens ena fingrar. Om man har kapat av ett par stycken också.
Har tränat show igen ikväll med publik! Fantastiska Dharmanna var och tittade och lovade att hjälpa oss med smink på lördag (och så blev det lite Blondinbellakänsla över även min blogg eller hur?). Sen. SEN. Dök det stora problemet upp. VAD SKA VI HA PÅ OSS?! Det visade sig att våra garderober inte direkt matchar varandra i nuläget. Hehe... Typ inte alls... Men det ordnar sig, som allt annat! Alltid lika kul att sjunga i en fjärrkontroll också, men roligast var att Jennie sjöng i en kryddburk, fick en flasback till konfirmationsträffarna när vi tvingades använda en prydnadsblomma som mikrofon när vi tränade på vår lilla "teater" (då prästen för övrigt fick frispel och började ryta som ett lejon i kyrkan. Vi höll inte riktigt masken är jag rädd).
Jag är så GLAD att jag hittat J & J så att jobbet inte längre är det viktigaste i mitt liv och så att musiken är tillbaka där den ska vara! I hjärtat!
lite roligare, lite bättre...
... äh who am I kidding?! Ögonen går i kors efter en eftermiddag i fantastiska Gävle centrum (det finns många butiker där. Ja jämfört med Härnösand iaf...) med fantastiska Annika. Och fantastiskt onödig men ack så rolig shopping! Jag var kanske fortfarande lite irriterad på cheferna som inte förstår att man faktiskt måste ta hand om sin personal om den ska må bra... KANSKE LITE IRRITERAD JA! Men nya långkoftor (min nya besatthet) löser ALLT!
Veronica Mars kanske blir film!!! Var bara tvungen.
Fy faaan vilken ospännande dag annars! Har bara... jobbat? Heter det så? När man gör allt för att inte somna över en rättningshög alternativt skuttar som en Duracellkanin framme vid tavlan för att förklara för eleverna vad som är så skoj med oräknebara substantiv medan DOM gör allt för att inte somna. Eleverna alltså. Inte substantiven.
Ja jesus, nu ska jag göra en smoothie och slå igång nåt löjligt tankedött på TV.
Hm, tog på mig en tröja som varit i garderoben på balkongen (ja jag har en garderob där, den fick inte plats nån annanstans!!! Behövde jag shoppa idag? Kanske inte?) och den luktar lite... mystiskt... Måste kanske ta en dusch före smoothien ändå...
Liar liar liar liar liar pants on fire...
Veronica Mars kanske blir film!!! Var bara tvungen.
Fy faaan vilken ospännande dag annars! Har bara... jobbat? Heter det så? När man gör allt för att inte somna över en rättningshög alternativt skuttar som en Duracellkanin framme vid tavlan för att förklara för eleverna vad som är så skoj med oräknebara substantiv medan DOM gör allt för att inte somna. Eleverna alltså. Inte substantiven.
Ja jesus, nu ska jag göra en smoothie och slå igång nåt löjligt tankedött på TV.
Hm, tog på mig en tröja som varit i garderoben på balkongen (ja jag har en garderob där, den fick inte plats nån annanstans!!! Behövde jag shoppa idag? Kanske inte?) och den luktar lite... mystiskt... Måste kanske ta en dusch före smoothien ändå...
Liar liar liar liar liar pants on fire...
Detta fält måste fyllas i
Helt otroligt att en och samma dag kan rymma så mycket utan att det egentligen händer något särskilt. Har haft några lektioner, rättat lite läsloggar, druckit lite kaffe, handlat hårfärg, tränat, bakat bröd och tonat hår. Har dessutom planerat lite, pratat med en hel del elever, fått en mindre chock när en person dök upp något oväntat, hämtat paket och facebookat. En aning. Och däremellan ryms också ett mail från chefen (som inkom så pass sent att jag råkade se det när jag öppnade jobbmailen hemma) som gjorde mig FULLSTÄNDIGT rosenrasande! (passande uttryck för ovanlighetens skull...)! Var finns stödet för "undersåtarna" (som vi helt klart är, inga medarbetare här inte)?!
Men nu har jag lugnat ner mig, tanken på nybakt bröd till frukost imorrn och vår fantastiska show på lördag ändrade humöret drastiskt! :D Vi, eller i alla fall jag, har haft sjukt kul hela helgen! Igår tränade vi inför lite "publik", en av tjejernas syster med kille som jobbar som professionella underhållare på båtar... Spännande minst sagt... Vi fick också vårt första riktigt hysteriska skrattanfall senare på kvällen när de gått. Helt omöjligt att förklara det roliga, men det handlade om att gunga åt fel håll. Hm. Eller i alla fall åt olika håll. På fel ställe.
Jag är så trött så trött... Nu får man sova va?
Kramp!
I morse kändes det ingenting (nästan) efter gårdagens gruppass, men nu... nu... gör... det... ont... i... vaderna....
Idag har HELA DAN gått till att showträna och det har varit så sjuuuuuuukt roligt! Vi har gjort koreografi till allt från "Inget stoppar oss nu" till "So what" och tränat stämmor framför speglarna på gymmet tills sångrösterna mest var hesa kraxanden och svetten rann... Visst låter det trevligt? Snabb lunch på Frasses, en kaffe och banan på förmiddan annars bara köra köra köra... Samma sak gäller imorgon, kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa dagen på då heller!
Kom hem för några timmar sen och har sen suttit och stirrat i soffan. Nu inser jag att jo, man FÅR gå och lägga sig tidigare en helgkväll än man brukar lägga sig på vardagskvällarna... :P
Idag har HELA DAN gått till att showträna och det har varit så sjuuuuuuukt roligt! Vi har gjort koreografi till allt från "Inget stoppar oss nu" till "So what" och tränat stämmor framför speglarna på gymmet tills sångrösterna mest var hesa kraxanden och svetten rann... Visst låter det trevligt? Snabb lunch på Frasses, en kaffe och banan på förmiddan annars bara köra köra köra... Samma sak gäller imorgon, kan inte tänka mig ett bättre sätt att tillbringa dagen på då heller!
Kom hem för några timmar sen och har sen suttit och stirrat i soffan. Nu inser jag att jo, man FÅR gå och lägga sig tidigare en helgkväll än man brukar lägga sig på vardagskvällarna... :P
Tänk om man kunde få...
... sova så mycket man vill istället för så mycket som kommunen tycker att dess lärare behöver? Jaa, man KAN ju tycka att jag borde gå och lägga mi g istället för att sitta här och klaga men det är ju inte rätt!
Hur man använder ett galler som rekvisita (appropå tidigare inlägg...)? Pia, jag LOVAR att visa dig nån gång. När det inte är så mycket folk runtomkring. Och JO man KAN dissa mig. Helt otroligt. Men hämnden ska bli ljuv när de stackare som gjort detta misstag INSER hur otroligt hot jag är... Vilket lär hända... snart...
Klippte låtar så ögona gick i kors igår kväll och jag är inte direkt en stjärna på Cubase än, men det går sakta men säkert framåt! Lärde mig pitcha låtar idag så Takidas Curly Sue plötsligt framfördes av en kastratsångare... Hehehe... på väg till jobbet fick jag en plötslig "insikt": jag ska få stå på SCEN! PÅ RIKTIGT! (ja nästan på riktigt i alla fall). Så jävla underbart!!!
Jobbet är inte riktigt jävla underbart, vem har kommit på idén att trycka in folk i 15-17-årsåldern i ett stort hus och sedan försöka PROPPA i dem kunskaper som de just i det läget inte är intresserade av? Men det finns minst sagt ljusa stunder, idag sa en elev: "Jag vill bara säga det: man blir så GLAD av dina mail Jessika, dom är så roliga att läsa". Vad jag minns hade jag bara skrivit och tackat för en uppgift, så deras krav kan inte direkt vara hårda... ;) Utan att skryta måste jag dock säga att vi har heeeelt underbara elever på skolan. Helt underbara! det är ju inte deras fel att jag har svårt för andra delar av jobbet...
Lyssa på "Gold" med bland annat Glen Hansard. Irland någon?
Hur man använder ett galler som rekvisita (appropå tidigare inlägg...)? Pia, jag LOVAR att visa dig nån gång. När det inte är så mycket folk runtomkring. Och JO man KAN dissa mig. Helt otroligt. Men hämnden ska bli ljuv när de stackare som gjort detta misstag INSER hur otroligt hot jag är... Vilket lär hända... snart...
Klippte låtar så ögona gick i kors igår kväll och jag är inte direkt en stjärna på Cubase än, men det går sakta men säkert framåt! Lärde mig pitcha låtar idag så Takidas Curly Sue plötsligt framfördes av en kastratsångare... Hehehe... på väg till jobbet fick jag en plötslig "insikt": jag ska få stå på SCEN! PÅ RIKTIGT! (ja nästan på riktigt i alla fall). Så jävla underbart!!!
Jobbet är inte riktigt jävla underbart, vem har kommit på idén att trycka in folk i 15-17-årsåldern i ett stort hus och sedan försöka PROPPA i dem kunskaper som de just i det läget inte är intresserade av? Men det finns minst sagt ljusa stunder, idag sa en elev: "Jag vill bara säga det: man blir så GLAD av dina mail Jessika, dom är så roliga att läsa". Vad jag minns hade jag bara skrivit och tackat för en uppgift, så deras krav kan inte direkt vara hårda... ;) Utan att skryta måste jag dock säga att vi har heeeelt underbara elever på skolan. Helt underbara! det är ju inte deras fel att jag har svårt för andra delar av jobbet...
Lyssa på "Gold" med bland annat Glen Hansard. Irland någon?
Hur i hela ***
kan man få för sig att det är en bra idé att använda ett galler som rekvisita när man dansar på krogen? Ja fråga inte mig, jag är inte helt säker på vad det var som gjorde att det kändes som en ypperlig idé... Hann dessutom med att bli rejält dissad efter sista dansen så självkänslan är kanske inte vad den en gång var... ;)
Imorgon börjar arbetet på allvar, vårterminens schema börjar gälla och jag får äntligen undervisa Svenska C, MIN kurs! Ingen litteraturkunskap och inga nationella prov, bara riktig utveckling... :D
Har tillbringat dagen med att se hela "Lost in Austen" (söt liten serie) och klippa låtar till showen... Det går... så där... :P Jag bråkar med jämna mellanrum med Cubase men har börjat inse att jag inte har några vapen som räcker till seger där! Fan. Det har varit en del förluster på sistone, men nu jävlar ska det vända!
Har hört att det finns bloggar i H-sand a la gossip girl, ska man skratta eller gråta? Jag menar, MIN blogg är ju i alla fall... eh... från verkligheten? En kollega och jag som möttes i trappan för tredje gången inom en timme i fredags konstaterade med viss desperation "Kul liv vi har" "Mmm".
Ungefär ett år efter alla andra har jag upptäckt Glasvegas och jag är mycket nöjd med upptäckten.
Imorgon börjar arbetet på allvar, vårterminens schema börjar gälla och jag får äntligen undervisa Svenska C, MIN kurs! Ingen litteraturkunskap och inga nationella prov, bara riktig utveckling... :D
Har tillbringat dagen med att se hela "Lost in Austen" (söt liten serie) och klippa låtar till showen... Det går... så där... :P Jag bråkar med jämna mellanrum med Cubase men har börjat inse att jag inte har några vapen som räcker till seger där! Fan. Det har varit en del förluster på sistone, men nu jävlar ska det vända!
Har hört att det finns bloggar i H-sand a la gossip girl, ska man skratta eller gråta? Jag menar, MIN blogg är ju i alla fall... eh... från verkligheten? En kollega och jag som möttes i trappan för tredje gången inom en timme i fredags konstaterade med viss desperation "Kul liv vi har" "Mmm".
Ungefär ett år efter alla andra har jag upptäckt Glasvegas och jag är mycket nöjd med upptäckten.
Showtime!
Ah vad roligt det är att vara igång med showplanerande! Vi har en spelning om drygt en vecka (GAH!), så det brinner fan ordentligt i knutarna... Lite ogenomtänkt att tacka ja kanske, men det är en 30-årsfest, så vi räknar med att de köper vad vi än ställer upp med... :P Sjukt roligt är det i alla fall att välja låtar och börja fundera på lite koreografi! Och bäst av allt är att det flyttar fokus från jobb och konstiga besattheter också, känns som om Gävlelivet verkligen börjar nu...
Annars är det tuuuungt att vara tillbaka på jobbet, hade första lektionen efter lovet idag och även om det var kul att träffa eleverna igen kändes det ändå som att nä... Jag tar lov igen... Istället blev jag en enmansshow, de var lite trötta och jag hade druckit kaffe (GIFT! Kaffeautomaten på jobbet gör att allt smakar armsvett) så jag tände på alla cylindrar på en gång. Woho! Och av bara farten sprang jag sen på stan och shoppade inte bara en ny plånbok och kalender (de är så fiiiina!) utan också lite nya leggings och sånt som är minst lika nödvändigt... :D
peace!
Back to reality
Det är svårare än vad man tror att återvända till sitt "vanliga" liv efter lite bortavaro. Har tillbringat två dagar med att tvätta, sortera, rensa, sortera, städa, sortera... Lite kaos i tillvaron innan jag åkte hem kanske? :)
Har haft en jättehärlig julledighet med ångestframkallande biobesök med nära vänner, mycket god julmat, underbar nyårsmaskerad och förstås en massa quality time med familjen!
Nu är jag dock, en magsjuka senare, tillbaka i Gävle och redo att imorgon göra en heldag på jobbet (nej, vi börjar först på onsdag, men jag tänker banne mig ligga före mig själv i år) och sedan börjar 2009 med showplanerande och en ny inställning till jobbet. Eleverna får acceptera att jag har gränser och att dessa gränser är nådda nu. De kan tyvärr inte luta sig mot mig längre... Hädanefter blir det arbete på eget ansvar, annars har de ingen lärare kvar i juni, det kan jag nästan garantera... :D
Som sagt, showdags! Ska äntligen få sätta tänderna i något som känns riktigt riktigt kul och utmanande!
Nyårslöften? Ska men ge sådana? Klyschigt att INTE ge nåt, så här kommer ett: jag ska bli frisk under 2009, kosta vad det kosta vill!
"I dina blå ögon speglas jag"
Har haft en jättehärlig julledighet med ångestframkallande biobesök med nära vänner, mycket god julmat, underbar nyårsmaskerad och förstås en massa quality time med familjen!
Nu är jag dock, en magsjuka senare, tillbaka i Gävle och redo att imorgon göra en heldag på jobbet (nej, vi börjar först på onsdag, men jag tänker banne mig ligga före mig själv i år) och sedan börjar 2009 med showplanerande och en ny inställning till jobbet. Eleverna får acceptera att jag har gränser och att dessa gränser är nådda nu. De kan tyvärr inte luta sig mot mig längre... Hädanefter blir det arbete på eget ansvar, annars har de ingen lärare kvar i juni, det kan jag nästan garantera... :D
Som sagt, showdags! Ska äntligen få sätta tänderna i något som känns riktigt riktigt kul och utmanande!
Nyårslöften? Ska men ge sådana? Klyschigt att INTE ge nåt, så här kommer ett: jag ska bli frisk under 2009, kosta vad det kosta vill!
"I dina blå ögon speglas jag"
