Jag skrattar själv så jag gråter...
... åt alla underbara människor omkring mig. Och allt galet som hoppar ut när de öppnar munnen.
Promenerade nyss hem efter en biokväll. Det isade i kinderna. Blev skiträdd när jag hörde fotsteg bakom mig. Tar ett tag att vänja sig vid stan igen.
En kopp te, ska man inte plocka ner adventsljusstaken imorrn ändå? En låt som påminner om nån som passerat förbi. Det är snart dags att avsluta det här året. På riktigt.
Jag saknar min familj. Men det är väl så det måste vara.
Promenerade nyss hem efter en biokväll. Det isade i kinderna. Blev skiträdd när jag hörde fotsteg bakom mig. Tar ett tag att vänja sig vid stan igen.
En kopp te, ska man inte plocka ner adventsljusstaken imorrn ändå? En låt som påminner om nån som passerat förbi. Det är snart dags att avsluta det här året. På riktigt.
Jag saknar min familj. Men det är väl så det måste vara.
Kommentarer
Trackback
