Sista semesterdagarna...
... ska tillbringas i storstan, men dagarna som gått spenderades i Hällsjö. Här är några höjdpunkter. Ta anteckningar:
Igår kom Emma och Lina på besök. Tiden flög. Och jag påmindes återigen om hur viktigt det är att man umgås med människor som man får lika mycket energi från som man (förhoppningsvis) ger. Och som kan alla Disney-repliker utantill.
Systeryster och jag gav oss ut på joggingtur, och jag insåg att jag tyvärr har en hel del arbete kvar innan jag kan räkna mig som ens i närheten av tränad. Hehe. Insåg just att Vasatrapporna bara är några dagar borta... Man skulle ju kunna se detta som ett problem, men eftersom jag har en obotligt positiv livsinställning (ja? Jag HAR ju det?! När jag inte har pms eller lågt blodsocker eller folk jävlas?) så ser jag det bara som en kul utmaning. Det gör väl inget om man svettas på jobbet? Alla lärare ska ju bli kända för nåt?
För mig brukar resan Hällsjö-Gävle präglas av en massa bökande med bagage (eftersom man ALLTID har med sig mer tillbaka än när man kom), strul med tåganslutningar och bussar hit och dit och skrikande ungar på sätena bredvid. Den här gången slapp jag allt sånt och fick istället väl avvägda toalettpauser, mat efter lagom mycket åkande och konversation som inte fick mig att vilja hoppa ut genom rutan (och jo. Jag har varit med om sådana konversationer SKRÄMMANDE många gånger. Tur att jag själv är så jävla bra.). Jobbigt om man börjar vänja sig vid sånt här. Rulla undan.
Igår kom Emma och Lina på besök. Tiden flög. Och jag påmindes återigen om hur viktigt det är att man umgås med människor som man får lika mycket energi från som man (förhoppningsvis) ger. Och som kan alla Disney-repliker utantill.
Systeryster och jag gav oss ut på joggingtur, och jag insåg att jag tyvärr har en hel del arbete kvar innan jag kan räkna mig som ens i närheten av tränad. Hehe. Insåg just att Vasatrapporna bara är några dagar borta... Man skulle ju kunna se detta som ett problem, men eftersom jag har en obotligt positiv livsinställning (ja? Jag HAR ju det?! När jag inte har pms eller lågt blodsocker eller folk jävlas?) så ser jag det bara som en kul utmaning. Det gör väl inget om man svettas på jobbet? Alla lärare ska ju bli kända för nåt?
För mig brukar resan Hällsjö-Gävle präglas av en massa bökande med bagage (eftersom man ALLTID har med sig mer tillbaka än när man kom), strul med tåganslutningar och bussar hit och dit och skrikande ungar på sätena bredvid. Den här gången slapp jag allt sånt och fick istället väl avvägda toalettpauser, mat efter lagom mycket åkande och konversation som inte fick mig att vilja hoppa ut genom rutan (och jo. Jag har varit med om sådana konversationer SKRÄMMANDE många gånger. Tur att jag själv är så jävla bra.). Jobbigt om man börjar vänja sig vid sånt här. Rulla undan.
Kommentarer
Postat av: Anna
Hm. Känner igen det där. Jag gymmade i torsdags. Och körde med lättare vikter på nästan allting. Och har fortfarande träningsvärk... Dags att komma igång igen tror jag!
Trackback