jessikavingakristina

Ja det finns visst folk (läs: Matts) som tycker att jag ger en snedvriden bild av verkligheten (läs: Matts) här i bloggen. Och jag erkänner. Jag kanske tycker att det är roligare när folk gör bort sig än när de är så där äckligt gulliga. Inte min grej liksom. Eller alltså, det ÄR ju min grej i verkligheten (hallå, bekräftelseknarkare här?! Gulliga komplimanger tack!), men jag tycker inte att det är så underhållande. Och så sabbar det min image som hård och elak. Men okej. Here goes.

Idag fick jag älta med Annika fast hon hade massor att göra på jobbet. Igår fick jag skjuts av min Angel till dansen fast hon egentligen inte hade behövt ta bilen. Igår fick jag nackmassage av Matts fast jag försökte slå honom och skrek som en stucken gris (att han sen SKRATTADE åt mig behöver man väl inte ta upp nu?). Idag skickade min storasyster en bild på systerdöttrarna i sin nya present (ett Hello Kitty-tält! Jag är en bra moster) som gjorde mig lite (okej, mycket, fast det inte heller passar min image) rörd. I helgen lagade Jossan en massa god mat till mig och Angel (jag drömmer fortfarande om efterrätten). Idag kom Matts och lekte datatekniker på mitt jobb bara för att min mail inte gjorde som jag sa (han lyckades iofs inte ens förstå vad problemet var, men det kan ha berott lite på mig också. Pyttelite).

Vadå jag använde parenteserna för att ändå göra mig rolig på någons bekostnad? Nänä. Inte jag inte.